Lördagskaos

Pang!
Tystnad
Illvrål
Blod överallt.

Snabbsumemring av vår lördag i Möllebjörke. Harry hoppade rakt in i ett bord och slog munnen ordentligt. Duktig mamma ringer sjukvårdsupplysningen eftersom det forsar blod från barnet. Förväntad kötid 20 minuter. 20 minuter! Va , helt tokigt ju.
Mamman väntar och väntar och väntar och väntar. 40 minuter har gått. Mamman väntar vidare. Efter 53 minuter svarar någon i andra änden. Oj då, blod överallt? Bäst att undersöka det lilla barnet då ,kör till jourläkaren i karlshamn. Sagt och gjort, familjen kör dit.
Möts i väntrummet av beskedet att skador i munnen gör man aldrig något åt om det gäller barn, bara att åka hem igen.
Så nu sover barnet med svullen mun och föräldrarna sitter lite utschasade i soffan och äter räkor.
En vanlig kväll i Möllebjörke.

ps, jag hoppas ni ser att sjukhusbesök har fått en egen etikett .... ;)

Kändis

"Ebbe, är det han med bordet i näsan?"
Ja så säger kvinnan som svarar i telefonen på vårdcentralen, och jo visst är det Den Ebbe. Han är nästan kändis "Ebbe med bordet". I dag har han och Harry varit på vårdcentralen och tagit lite prov, de visade att bägge barnen har halsfluss. Stackare.
Snön fortsätter att yra runt öronen och nu har det börjat blåsa också, hoppas det slutar och att imorgon blir en solig, vindstilla dag med härlig julkänsla.
Vi har köpt ett fint lyxigt täcke till Cilla idag, i mörklila/röd metallic. Supernice, ett sånt skulle jag också vilja ha om jag var ponny!

Nu ska vi fortsätta julstäda, jag och sambon.
Tjingeling

Konstig möblering

Idag gav jag upp. De som känner mig vet att jag är hmmm, ska vi kalla det måttligt envis .? Jag ger ytterst sällan upp. Men idag gjorde jag det. Jag bad P-O att komma hem, det är nästan en dödssynd i gödselkörartider att göra det. Det finns liksom inget utrymme för sjuk sambo och sjuka nyvaccinerade barn i ett bondeliv. Men jag satte ner foten , bestämt till och med. Jag sjukanmälde mig idag.

Ja det gick ju fint.
Först skulle det fodras grisar.. (Sen kunde jag sjukanmäla mig)
Precis när jag ser min kära sambo komma körandes på väg hem igen och jag tänker tanken " äntligen, jag kan gå och burra ner mig i sängen" kommer Ebbe spingandes och han gallskriker - Jag har ett bord i näsan, jag har ett bord i näsan mamma!!
En mycket pedagogisk mamma försöker förklara att - nej lilla hjärtat, ett bord är för stort för att få plats i näsan. Inte för att de orden direkt lugnar Ebbe men till slut har jag lyckats rota fram ficklampa och leker mycket hurtigt doktor och letar i näsan. Mycket riktigt så sitter det något i näsan - långt in. Iväg till vårdcentralen i Sölvesborg. De rotar , de drar och de letar. Men nähä, "bordet vägrar ge sig. Iväg till Carlshamn och akutmottagningen där. Men ingen verkar ha tid med en mycket hostig mamma och hennes treåring med bord i näsan utan de tycker att jag ska åka vidare Carlskrona.

Personligen går jag i strejk, jag vägrar åka till Carlskrona - jag är ju för fan döende , ser de inte det.? Ska inte de vara proffs på att känna igen en döende människa ? Hmm.

Men till slut kommer en vänlig man: han lyser, fixar och vips så är bordet ute! (Bordet visar sig vara en liten plastbit)
Jaha, hem igen,, NU kan jag iaf gå och lägga mig tänker jag.
Möter min bondiga sambo i dörren ; -hej hej, nu måste jag sticka då, ska flytta grisar, säger han och så är han borta.

Där står jag : sjukskriven.

Jaha, så där har min dag sett ut.
Nu ska jag i alla fall krypa ner inder täcket i soffan och invänta Idol. Nu ska jag i alla fall sjukskriva mig för resten av kvällen.
Tjingeling